1. Jag har signerat med BankID åt en bedragare. Vad gör jag nu?
Spärra BankID och ring banken direkt, även om du inte ser några försvunna pengar ännu. BankID:s egna råd vid bedrägeri är tre steg i den här ordningen: spärra ditt BankID, kontakta din bank och gör en polisanmälan. Bedragaren kan redan vara inloggad i din bank eller vara på väg att skaffa ett nytt BankID i ditt namn, så minuterna räknas.
- Spärra BankID. Mobilt BankID spärrar du enklast i bankens app eller internetbank. Hos Nordea heter valet Se eller spärra BankID. Kommer du inte in, ring bankens spärrtjänst.
- Ring banken. Be dem stoppa överföringar som inte har gått iväg, spärra korten och kontrollera om ett nytt BankID har utfärdats i ditt namn. Enligt lagen om betaltjänster ansvarar du inte för belopp som dras från kontot efter att du har anmält till banken att betalningsinstrumentet ska spärras.
- Polisanmäl. Bedrägerier anmäler du genom att ringa 114 14 eller gå till en polisstation. På polisen.se kan du bara anmäla kortbedrägerier, inte andra bedrägerier. Pågår brottet just nu, ring 112.
- Spara allt. Skriv upp numret som ringde och namnet personen uppgav. Ta skärmbilder av samtalslistan, sms och kontoutdraget. I BankID-appen finns en historik där du ser mot vilka företag och tjänster ditt BankID har använts.
- Begär ersättning av banken skriftligt så snart som möjligt. Lagen säger att du kan få stå för hela beloppet om du inte underrättar banken så snart det kan ske efter att du upptäckt de obehöriga transaktionerna.
| Bank | Spärra i appen | Spärra per telefon |
|---|---|---|
| Handelsbanken | Privata kort och Mobilt BankID | 020-41 12 12, från utlandet +46 8 411 21 22 |
| Nordea | Kort och BankID (Se eller spärra BankID) | 08-402 57 10 dygnet runt, kort och BankID |
| SEB | Kort (Hantera kort, Spärra kort) | +46 774 24 24 24 dygnet runt (kortspärr) |
| Swedbank | Står inte på spärrsidan | +46 8 411 10 11 dygnet runt (kortspärr) |
2. Hur går ett BankID-bedrägeri till?
Det gemensamma är att någon annan tar initiativet. BankID skriver att du aldrig ska använda ditt BankID på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig, och att myndigheter, banker, polis och företag som erbjuder BankID aldrig kontaktar dig via telefon eller mejl för att be dig logga in eller skaffa ett nytt BankID. Uppläggen varierar, men de här är vanligast.
Någon ringer från ”bankens säkerhetsavdelning”
Personen säger att ditt konto är utsatt för bedrägeri och att du måste identifiera dig för att stoppa det. BankID beskriver att samtalet kan se ut att komma från bankens riktiga nummer fast det inte gör det. Det slutar med att du legitimerar dig eller lämnar koder från bankdosan. Bedragaren blir inloggad och försöker flytta pengar eller aktivera ett nytt BankID i ditt namn på sin egen telefon. Handelsbanken skriver rakt ut att den som ber dig signera med BankID för att stoppa ett bedrägeri är en bedragare.
Någon ringer från ”polisen”
I mars 2026 varnade Polisen i region Nord för personer som ringer och påstår att de är poliser, och säger att ditt bankkort har tappats bort, kopierats eller använts. Polisen skriver att de aldrig ringer upp och begär legitimering med BankID, och aldrig ber dig läsa upp ditt kortnummer. Rådet är att våga vara otrevlig och lägga på.
Support, vänner och företag i sociala medier
BankID nämner också falska supportsamtal där någon påstår att din dator har virus, bedragare som låtsas vara en vän på Facebook och falska företagskonton som säger att ditt konto är spärrat och måste låsas upp med BankID. Upplägget slutar på samma sätt: du ska legitimera dig eller lämna koder.
QR-kod i sms eller mejl
Att skanna en falsk QR-kod kallas quishing. Koden leder till en falsk sida som vill att du använder ditt BankID. Handelsbanken skriver att BankID-QR-koder inte ska skickas till dig via sms eller mejl. Får du en sådan kod i ett meddelande är det alltså en varningssignal. Om falska sms i allmänhet har vi en egen guide om bluff-sms.
3. Jag legitimerade mig men skrev inte under något. Är det farligt?
Ja, behandla det som om du hade skrivit under. En legitimering kan räcka för att bedragaren ska komma in i din internetbank. I det fall som Högsta domstolen avgjorde 2022 började det just så: mannen legitimerade sig med BankID i ett första samtal, och i ett andra samtal samma kväll lämnade han koder som lät bedragaren skapa ett nytt BankID och föra över pengar. Spärra BankID och ring banken även om du bara legitimerade dig.
4. Någon har använt mitt BankID. Hur ser jag det?
- Läs historiken i BankID-appen. Där ser du hur och mot vilka företag och tjänster ditt BankID har använts. Inloggningar du inte känner igen är skäl att spärra direkt.
- Slå på notiser från BankID i telefonens inställningar. Då får du besked om ett BankID aktiveras för ditt personnummer.
- Gå igenom kontoutdraget. BankID rekommenderar att du kontrollerar det regelbundet och kontaktar banken om du ser transaktioner du inte känner igen.
- Spärra obehörig adressändring hos Skatteverket om du misstänker att dina uppgifter används. När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets e-tjänster.
5. Får jag tillbaka pengarna?
Det beror på en fråga: gjorde bedragaren överföringen, eller godkände du den själv? Lagen om betaltjänster skyddar dig vid obehöriga transaktioner, alltså när någon annan har använt dina uppgifter. Har du själv godkänt betalningen med ditt BankID räknas den i regel som behörig, även om du blev lurad.
Om bedragaren loggade in och flyttade pengarna
Då är huvudregeln att banken ska återställa kontot. Enligt 5 a kapitlet i lagen om betaltjänster ska det ske omedelbart och senast i slutet av bankdagen efter att banken fått kännedom om transaktionen, men banken får skälig tid att utreda om det finns anledning att tro att transaktionen var behörig. Hur mycket du själv får stå för beror på hur du har agerat:
| Situation | Du står själv för |
|---|---|
| Du har inte skyddat din kod eller ditt BankID tillräckligt | Högst 400 kronor |
| Grov oaktsamhet, till exempel att du lämnat ut koder till någon som ringde | Högst 12 000 kronor om du är konsument |
| Särskilt klandervärt handlande | Hela beloppet |
Gränsen mellan grov oaktsamhet och särskilt klandervärt avgjordes av Högsta domstolen i juni 2022 (NJA 2022 s. 522). En man hade blivit uppringd av någon som utgav sig för att vara från SEB:s säkerhetsavdelning och lämnade ut koder som gav bedragaren tillgång till hans konto. Domstolen ansåg att han hade varit grovt oaktsam men inte särskilt klandervärd, eftersom han blivit lurad och inte medvetet tagit risken. Han fick därför stå för 12 000 kronor, och banken fick betala resten. Det är banken som ska bevisa att du har varit särskilt klandervärd.
Om du själv godkände överföringen med BankID
Då är chansen liten. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) prövade ett fall där en konsument blev uppringd och ”kopplad till bankens säkerhetsavdelning”, höjde sin Swish-gräns och godkände betalningen med sitt BankID. ARN konstaterade att transaktionen därför inte var obehörig i betaltjänstlagens mening, och avslog kravet trots att konsumenten blivit lurad. Finansinspektionen skriver i sin konsumentskyddsrapport från april 2026 att bedrägerier där konsumenten manipuleras att själv föra över pengar stod för ungefär 65 procent av bedrägeribeloppet första halvåret 2025, och att konsumenten sällan får ersättning från banken i de fallen. Mer om just Swish finns i vår guide om Swish-bedrägerier.
Begär ändå ersättning. Banken bedömer varje fall för sig, och var gränsen går mellan vad du själv godkände och vad bedragaren gjorde med din inloggning är inte alltid självklar.
Banken nekar ersättning. Vad kan jag göra?
Be om bankens beslut skriftligt med motivering. Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger kostnadsfri vägledning i bankfrågor. Du kan också anmäla banken till ARN. En anmälan kostar 150 kr, och nämndens beslut är en rekommendation, inte en dom. Följer banken inte rekommendationen kan du gå vidare till tingsrätten.
Kommer reglerna att ändras?
Kanske. Finansinspektionen skriver att EU arbetar med ett nytt regelpaket för betaltjänster med förslag om skärpt transaktionsövervakning och ersättning till drabbade konsumenter i fler fall. När och hur det blir verklighet är inte bestämt, så räkna med dagens regler om det händer dig nu.
6. Vad händer efter polisanmälan?
Du får en kopia av anmälan inom ungefär tio arbetsdagar. Högst upp står diarienumret, som du behöver om du vill komplettera anmälan eller kontakta ditt försäkringsbolag. Polisen eller en åklagare avgör sedan om en förundersökning ska inledas. Polisen skriver att det bara görs om det finns möjlighet att klara upp brottet, och att en förundersökning kan läggas ned om bevisen inte räcker. Anmäl ändå, även om du inte räknar med att bedragaren åker fast.
7. Så skyddar du ditt BankID framöver
- Använd BankID bara när du själv har tagit initiativet. Ber någon som ringt, sms:at eller skrivit till dig att du ska öppna BankID, lägg på.
- Läs texten i appen innan du godkänner: var loggar du in och vad skriver du under? Är du osäker, välj avbryt.
- Ring tillbaka själv. Be att få ringa upp och leta själv upp numret på bankens eller myndighetens webbplats. Lita inte på någon bara för att den vet ditt namn eller personnummer. BankID påpekar att sådana uppgifter går att hitta på nätet.
- Dela platsen med BankID-appen. BankID rekommenderar det som skydd mot telefonbedrägerier. När du skaffar nytt BankID eller flyttar det till en ny telefon via bankens app krävs platstjänster, så att BankID kan kontrollera att den gamla och den nya enheten är på samma plats.
- Lämna aldrig ut koder från bankdosan och låna aldrig ut ditt BankID.
- Prata med äldre släktingar. BankID uppmanar själva till det, eftersom äldre inte alltid nås av samma varningar.
Ett säkerhetsprogram kan stoppa en del av vägen dit: det kan filtrera bluff-sms och varna för falska inloggningssidor innan du hinner skriva in något. Men inget program kan hindra dig från att själv godkänna en inloggning eller en betalning med BankID när någon pratar med dig i telefon. Där skyddar bara regeln att aldrig använda BankID på någon annans uppmaning.
8. Vanliga frågor
Ringer banken någonsin och ber mig logga in med BankID?
Nej. BankID skriver att bankerna aldrig kontaktar dig och ber dig logga in, och att varken banker, polis eller myndigheter ringer för att be dig logga in eller skaffa nytt BankID. Lägg på och ring banken på ett nummer du själv hittar.
Hur spärrar jag mitt BankID?
Mobilt BankID spärrar du i bankens app eller internetbank. Kommer du inte in, ring bankens spärrtjänst. Numren till de största bankerna finns i tabellen högre upp på sidan.
Vad är självrisken vid BankID-bedrägeri?
Vid obehöriga transaktioner står du för högst 400 kronor om du inte skyddat dina uppgifter, högst 12 000 kronor om du varit grovt oaktsam och hela beloppet bara om du handlat särskilt klandervärt. Har du själv godkänt betalningen gäller reglerna oftast inte alls.
Får jag tillbaka pengarna om jag själv godkände överföringen?
Oftast inte. ARN och Finansinspektionen beskriver sådana betalningar som behöriga, och då har banken ingen skyldighet att ersätta dig enligt lagen. Begär ersättning ändå och anmäl till ARN om banken säger nej.
Hur lång tid har jag på mig att anmäla till banken?
Gör det direkt. Lagen säger att du kan få stå för hela beloppet om du inte underrättar banken så snart det kan ske efter att du upptäckt transaktionerna, och senast inom tretton månader från att beloppet drogs.
Någon har skaffat ett BankID i mitt namn. Vad gör jag?
Kontakta banken och spärra det, och polisanmäl på 114 14. Slå på notiser från BankID så att du får besked om fler BankID aktiveras, och överväg att spärra obehörig adressändring hos Skatteverket.
Kan jag polisanmäla BankID-bedrägeri på nätet?
Nej. På polisen.se kan du anmäla kortbedrägerier, men andra bedrägerier anmäler du på 114 14 eller på en polisstation.
Källor: BankID: Tänk på säkerheten, BankID: Vanliga bedrägerier, BankID: ID-kapning, BankID: Platstjänster, lagen (2010:751) om betaltjänster, NJA 2022 s. 522, ARN: vanliga fall 4.6.3, Finansinspektionen: Konsumentskyddsrapport 2026, Konsumenternas Bank- och finansbyrå: självrisk vid obehöriga uttag, Polisen, mars 2026, Polisen: polisanmälan, Handelsbanken: förbättra din säkerhet, Nordea: anmäl bedrägeri, SEB: spärra kort, Swedbank: spärra kort och ARN. Alla lästa den 9 november 2026.
Vår rekommendation
Skydd mot bluff-sms
F-Secure Total
- Filtrerar bluff-sms och varnar för falska sidor
- Bankskydd och kontroll av webbshoppar
- Samma pris när abonnemanget förnyas
- 30 dagars pengarna tillbaka-garanti